Till Linnéa Via Leonard Cohen
Linnéa vad vill du hör
Jag glömmer det varje gån
Jag har något i mitt ör
Som kanske kan bli en sån
Det darrar ju i gitarre
Den ber om ett vackert grep
Nu öppnar jag etuie
Och kysser din underläp
Sitt stilla och tyst Linné
Här kommer en vacker ver
En frånvarande skall mej
Jagar mig kors och tvär
Ett krumhorn och två tymbale
Försvinner långt härifrå
Gitarren skälver i famne
På min moders ende so
En eskimå öppnar ett fönste
Då blir hela rummet sval
Ut strömmar förföriska dunste
Det rimmet var genial
Du vet jag kan hålla värme
Det vet du nog att jag ve
Jag är lika varm som saturnus mins
Och stark som en järnmagne
Nu är snart den visan färdi
Det märker du redan själ
Fram flyter min penna värdi
Som timret i någon äl
Sitt stilla och tyst o vänt
Bli kvar i din tavelra
För när jag har skrivit färdigt Linné
Är pennan så gott som la
Nu blir alla stjärnor matt
Och stelnar till som stanio
I öknarna torra och platt
Framspringer det vattenhå
Och mörkret viker om natte
Och än är det inte da
Linnéa här är din vis
Linnéa, och här är jag
